Begravning

En nära anhörigs dödsfall är en tung händelse för de som blir kvar. Begravningen eller jordfästningen behöver ändå ordnas så småningom. För att beställa en jordfästning kan antingen anhöriga eller begravningsbyrå kontakta pastorskansliet. Då datum och tid samt präst och kantor bestämts kontaktar prästen de anhöriga för ett samtal. Främst talar man om den avlidna, dödsfallet och hur man vill ha jordfästningen men det är också möjligt att prata om annat som man önskar få samtala om.

Söndagen efter jordfästningen hålls en tacksägelse för den avlidna i gudstjänsten/högmässan. Då ber församlingen för den avlidna och de sörjande.

Under allhelgona tänds ljus för dem som avlidit sedan senaste allhelgona.

På begravningsenheten får man hjälp med frågor om gravplats och möjlig skötsel av gravplatsen.

Kontakta begravningsenheten på tfn 040 356 6398 eller maila begravningsenheten.korsholm@evl.fi

Lokala begravningsseder

Den sk "utsjungningen" hålls i regel vid anstalt eller sjukhus i anslutning till transporten till kyrkan. Begravningsbyrån ansvarar i regel för andakten. Själaringningen hålls i regel två dagar innan jordfästningen kl 10 vid kyrkan.

Kistan bärs in ca 30 minuter före jordfästningen i kyrkan. Efter klockringning inleds jordfästningen med orgelmusik och en psalm, som följs av blomsterhyllningen. Efter blomsterhyllningen sjungs åter en psalm innan själva jordfästningsakten. Jordfästningstillfället avslutas med ytterligare en psalm och orgellmusik. Under musiken bärs kistan ut ur kyrkan och församlingen följer efter. Från parkeringsplatsen görs ett följe till gravgården. Vanligen sjungs psalm 31 vid graven efter att alla blombuketter placerats på graven. 

Vid minnesstunden kan namnen på dem, som hedrat den avlidna genom inbetalningar till olika fonder, uppläsas. Detta kan även ordnas på annat sätt.

Önskemål om sång och musik får framföras direkt till kantorn eller i kontakt med prästen. Vid val av sång eller musik är det skäl att komma ihåg att jordfästningen är en gudstjänst. Däremot kan minnesstundens program formas friare.

Vanliga begravningspsalmer

Vanliga begravningspsalmer i psalmboken: 274, 319, 391, 432, 524, 574, 576, 583, 584.

Församlingens anställda hjälper att planera och genomföra begravningen. Med prästen går det att samtala, inte bara om begravningen utan också om personen som dött och alla tankar och känslor som dödsfallet väcker. Det går också att anlita en begravningsbyrå att ta hand om en stor del av de praktiska arrangemangen, ifall det känns tungt att göra det själv.

Läs om de anhörigas uppgifter

Brinnande ljus

Det finns många saker i livet som kan utlösa en kris: en nära människas död, en sjukdom eller olycka, separation, arbetslöshet eller pensionering.

Bli inte ensam, det finns hjälp och stöd

Stöd i sorg och i kris

Alla reagerar på sorgen på sitt eget sätt. Begravningen är ett sätt att sörja, att minnas, att ta avsked, att hedra en människa som stått en nära.

Läs hur begravningen går till

Under samtalet går de anhöriga och prästen igenom jordfästningen och planerar programmet så att det känns rätt och följer den avlidnas önskemål.

Läs om samtal med prästen

Under gudstjänsten söndagen efter jordfästningen nämns den avlidnas namn i församlingens förbön. I en del kyrkor tänds också ett ljus för den avlidna.

Läs om tacksägelsen

När någon har dött kan de anhöriga be att församlingen ringer i kyrkklockorna för den avlidna. Det här kallas själaringning och är en gammal tradition som kan se olika ut på olika orter. 

Såhär går själaringning till

Om den avlidna gravläggs direkt efter jordfästningen bärs kistan ut under slutmusiken. Bärarna är oftast sex till antalet, det kan vara närstående och vänner som fått uppgiften. Ifall den avlidna kremeras blir kistan efter jordfästningen kvar på sin plats, eller bärs ut till begravningsbilen.

Så här går gravläggningen till

De begravningsplatser som de evangelisk-lutherska församlingarna upprätthåller är allmänna. Alla som bor på en ort har rätt att bli begravda där, oberoende om de hört till kyrkan eller inte.

Läs om gravplats

En gravvård, det vill säga ett minnesmärke som placeras vid graven, kan vara en gravsten eller till exempel ett kors eller en skulptur. Den ska utformas med respekt för minnet av den avlidna.

Läs mer om gravstenar

Till minnesstunden samlas anhöriga och vänner för att tillsammans komma ihåg personen som dött. Minnesstunden är en privat tillställning som de anhöriga är värdar för. Ofta följer den lokala seder och förstås de önskemål som den avlidna berättat om. Man kan också avstå från att ordna en minnesstund.

Läs om minnesstunden